Emma

Julafton. Har alltid varit min favorithögtid och jag mår så bra just den dagen. Även om jag far omkring som en katt med senap i röven så mår jag så bra för jag får träffa alla mina släktingar som jag tycker så mycket om, på en och samma dag.

Den 20 juni. Den 20 juni 2010 så var det bestämt att jag, Madde och Amanda bestämt oss för att åka till Liseberg. Vi var ett gäng som skulle åka, bland annat så skulle Erik följa med. Den där macho, stora, långa, snygga och högljudda killen som jag träffat i samband med att jag var ihop med en av hans kompisar för längesen. Han hade precis gjort slut med min tjej och kvällen innan Liseberg så skämtade jag med Madde & Amanda och sa att jag paxade honom. När vi möttes allihop på McDonalds så var han precis sådär snygg som jag kom ihåg honom (han tyckte detsamma om mig har jag fått höra i efterhand). Vi hamnade i samma bil och halva bilresan var en debatt om vare sig man ska ha ett förhållande eller ej. Jag, den då eviga singeln, var totalt emot förhållanden och skulle aldrig ha en kille, och där med basta! Men han hade gett sig fan på att han skulle ha mig, från det att vi åkte iväg. Han limmade på mig hela dagen och vi åkte varenda grej tillsammans. Jag tyckte att han var macho och högljudd och lite för bestämmande, men ändå kunde jag inte låta bli att dras till honom. Han drog nån löjlig, påhittad historia om hur han och Jesper alltid brukade ragga upp tjejer på Liseberg och hångla med dom och eftersom han fick dras med mig hela dagen så var ju jag tvungen att offra mig, tyckte han. Och det gjorde jag, i Balder. Bakom oss satt två pojkar i 10-12 årsåldern och skrek "eeeeeeuuuuuuwww vad äckligt!". När vi kom hem på kvällen vågade han inte be om mitt nummer utan han frågade Madde efteråt istället. Och började smsa mig knappt innan jag kommit innanför dörren. Efterhängsen och dan som han var. Men jag gillade det, och jag gillade honom. Och ja, nu bor jag ju ihop med aset så han lyckades göra ett starkt intryck på mig i alla fall. För så kär i honom har jag aldrig varit i någon annan, och jag kunde inte må bättre eller vara lyckligare med någon annan. Nånsin!

Alla mina syskons födelsedagar. Lyckan över att få det där samtalet om att man har blivit storasyster är oslagbart. Tre gånger har jag fått det där samtalet. Och jag har nog börjat gråta varje gång.

11 juni. En till sak som handlar om Erik. Men den 11 juni var dagen då vi flyttade ihop och även förlovade oss. Allt var perfekt. Förutom det att jag var bakis och hade tjutit ikapp tillsammans med mamma och Lina innan sista flyttlasset bar av till Borensberg. I alla fall, vi hade lagat god mat och drack champagne för att fira att vi hade flyttat ihop. Det var inte så att han gick ner på knä eller hade lagt en ring i mitt glas eller så utan rent spontant pratade vi om att vi verkligen älskade varandra och ville vara med varandra i resten av våra liv och så blev det bara bestämt. Åkte in och kollade på ringar ett par dagar efter. Tog de fetaste vi kunde hitta (eller inte riktigt kanske) och köpte dom. Sen var det klart.