Jag ser bara livsillusioner
Jag nattbloggar idag igen. Jag som alltid gillade att gå och lägga mig tidigt förr. Det har minsann ändrat sig. Nu sitter jag här till minst kl.2. Och bara sitter. Men inte klagar jag, för jag trivs.
Men vad har jag gjort idag då? Tja, vad har du själv gjort?
Nejmen först hade jag så grymt jävla tråkigt. Satt och snackade med itob ett tag. Sen hade jag ännu mer tråkigt. Ella var inte inne på msn idag (det förklarar en del). Sen i alla fall, vid sisådär en klockan 6 följde jag med mama in till lassarettet i Motala. Hon skulle röntga sitt fuckade knä. Hon fick åka in i en såndär maskin man ser på tvn ni vet. En stor koloss med ett runt hål i mitten man åker in i? En magnetröntgen tror jag det heter. Den lät som ett jävla kulsprutekrig. Man var tvungen att ha på sig hörselkåpor. Kändes lite kul att sitta där inne på en trästol i 25 minuter och bara sitta. Blundade man och drömde sig bort kändes det som om man var med om ett krig, obehagligt. Trots denna ynka lilla upplevelse, av att en röntgenmaskin låter förjävligt, känner jag mer med dom som vart med i krig. Stackars jävlar. Ingen ska behöva vara med om sånt. Det är så hemskt. Vi sitter och har det så jävla bra här medan folk sitter nån annanstans i världen och tänker "Hoppas jag överlever dagen och att mitt hus inte blir sönderbombat". Fatta själv hur det skulle kännas. Eller nej, det går inte ens att tänka sig in i situationen. Vi är för bekväma i vårt eget för det.
Anyways, åter till min dag (som sagt, för bekväm i mitt eget). När jag kom hem satte jag mig här. Hade lite tråkigt till. Åt lite och så. Sen gick jag, Ella och Zita spåret. När vi var nånstans i slutet släcktes lamporna och det blev kolsvart. Fan vad rädda vi var. Mörkrädd Emma + Ella som precis läst bok om kvinnor som blir våldtagna i skogar + hund med svansen mellan benen = Ingen bra kombination. Men vi gick och nynnade på lite julsånger, höll i hand och Ella tog ton i Violet Hill med Coldplay. Sen var vi, tack gode Gud, ute ur skogen och traskade med snabba pinnande steg hemåt. När jag kom hem satte jag mig här och chillade lite. Pratade med C (läs Fjollan, det ska jag kalla denne ifall jag nämner denne här igen) en stund och Ella såklart. Sen med iTob i ett par timmar, och Ella fortfarande såklart. Men nu är det dags för mig att sova. Klockan är 2. Godnatt och sov sött!
Emsielito.
Men vad har jag gjort idag då? Tja, vad har du själv gjort?
Nejmen först hade jag så grymt jävla tråkigt. Satt och snackade med itob ett tag. Sen hade jag ännu mer tråkigt. Ella var inte inne på msn idag (det förklarar en del). Sen i alla fall, vid sisådär en klockan 6 följde jag med mama in till lassarettet i Motala. Hon skulle röntga sitt fuckade knä. Hon fick åka in i en såndär maskin man ser på tvn ni vet. En stor koloss med ett runt hål i mitten man åker in i? En magnetröntgen tror jag det heter. Den lät som ett jävla kulsprutekrig. Man var tvungen att ha på sig hörselkåpor. Kändes lite kul att sitta där inne på en trästol i 25 minuter och bara sitta. Blundade man och drömde sig bort kändes det som om man var med om ett krig, obehagligt. Trots denna ynka lilla upplevelse, av att en röntgenmaskin låter förjävligt, känner jag mer med dom som vart med i krig. Stackars jävlar. Ingen ska behöva vara med om sånt. Det är så hemskt. Vi sitter och har det så jävla bra här medan folk sitter nån annanstans i världen och tänker "Hoppas jag överlever dagen och att mitt hus inte blir sönderbombat". Fatta själv hur det skulle kännas. Eller nej, det går inte ens att tänka sig in i situationen. Vi är för bekväma i vårt eget för det.
Anyways, åter till min dag (som sagt, för bekväm i mitt eget). När jag kom hem satte jag mig här. Hade lite tråkigt till. Åt lite och så. Sen gick jag, Ella och Zita spåret. När vi var nånstans i slutet släcktes lamporna och det blev kolsvart. Fan vad rädda vi var. Mörkrädd Emma + Ella som precis läst bok om kvinnor som blir våldtagna i skogar + hund med svansen mellan benen = Ingen bra kombination. Men vi gick och nynnade på lite julsånger, höll i hand och Ella tog ton i Violet Hill med Coldplay. Sen var vi, tack gode Gud, ute ur skogen och traskade med snabba pinnande steg hemåt. När jag kom hem satte jag mig här och chillade lite. Pratade med C (läs Fjollan, det ska jag kalla denne ifall jag nämner denne här igen) en stund och Ella såklart. Sen med iTob i ett par timmar, och Ella fortfarande såklart. Men nu är det dags för mig att sova. Klockan är 2. Godnatt och sov sött!
Emsielito.
Kommentarer
Trackback
