Emma

Jag har fått höstblåsor. En mänsklig version av mul- och klövsjukan ungefär. Ha ha, jag vet. Men det är hemskt. Man har blåsor på händer och fötter och till och med i munnen om man har otur. Jag slapp munnen dock, som tur är. Det kliar och svider något enormt. Smärtan går knappt att beskriva. Men tänk dig att du du har små små myggbett på händerna, samtidigt som du lägger händerna på en varm spishäll. Ungefär så känns det när det är som värst. Och ja, det gör ont. Om man uttrycker det milt. Men panodil och hydrokortison gör att jag klarar av det. Så nu är det bättre. Det började i förrgår på kvällen och igår var det värst. Men nu kan jag åtminstone ta i saker.

Jag ska färga håret också. Ikväll eller imorgon. Färgen tänker jag inte avslöja. Det kan bli så jävla misslyckat och då tänker jag färga över det i så fall. Men jag tror det blir rätt bra. Får väl hoppas på det i alla fall!


Dessutom är det jobbigt att vilja ha någon man vanligtvis inte skulle vilja ha.


Emma.