Emma

Stackars Amanda, måste ha suttit och väntat på det här inlägget hela dagen. Men jag har varit ganska upptagen. Jag har inhandlat ett par saker till morgondagen, jag har handlat med mamma på City Gross, jag har fixat mitt värdekort så att jag kan åka buss, jag har färgat mitt hår och jag har rakat mina ben. Fruktansvärt produktiv dag. Och inte nog med det, jag har kollat på melodifestivalen också. Jag hatar fan det programmet, det är sämst. Men Måns Zelmerlöv är väl rätt så charmig. Fast Andreas Johnsson borde vara med igen, han är så snygg.

Jag tänkte på en sak. Alla människor har ju massa djupa småhemligheter om sig själva. Som folk kanske vet om, men inte reagerar på. Eller det kanske är dumt att säga hemligheter. Men små saker som är lite speciella för en själv, och som man inte skyltar med. Djupa sanningar kan man säga. Ni vet sånadär som man blir utmanad att utlämna om sig själv på bilddagboken. Jag kan ge några exempel, gällande mig själv. Bered er på Emmas Secret(s) här nu. Kanske inte, för jag är inte så speciell, men i alla fall.
- Jag lider av tvångstankar, inga extrema. Eller förr, när jag var mindre var det ganska rejält. Men nu måste jag t.ex. göra saker i jämna antal. Jag kan liksom inte gå bara ett steg, isf måste jag gå två osv osv. Det gäller allt jag gör. Men jag är så jävla van att jag inte ens tänker på det själv. Jag bara gör saker i jämna antal.
- Jag fullkomligt avskyr stavfel, grammatiska fel och allt sånt där. Särskrivning, you name it. Jag gör säkerligen många fel själv. Men jag får nästan panik när jag ser endel som skriver fel. Eller folk som skriver "dej, mej, sej, oxå, lixom" osv. Jag blir irriterad bara jag tänker på det.
- Som en del kanske vet, så hatar jag då sjukhus. Det är ingen sjuk grej jag har fått för mig, utan jag har fått det ifrån Buffy the vampire slayer. I ett avsnitt var det en gubbe (påminde om en blandning av Twoface, Jokern och en häxa) som gick runt på ett sjukhus och dödade barn. Det var bara dom som trodde på att han fanns som kunde se honom, alltså naiva små sjuka barn. Det var så jävla äckligt och enda sen dess har jag ogillat sjukhus väldigt starkt.
- Jag har bara sett en enda skräckfilm i hela mitt liv. Jag tycker att det är hemskt att vara rädd helt enkelt.
- Jag är fullkomligt livrädd för att bli kär. För att jag vet hur ont det kan göra, och jag har mått så jävla skitdåligt av olika anledningar att jag gärna hoppar över att utsätta mig för sån extrem pain.
- Jag har fördomar om allt och alla, innan jag lärt känna personen.
- Jag drömmer fruktansvärt mycket. Varje kväll kan jag bestämma vad jag vill drömma, som massa olika scenarion. Sen drömmer jag det resten av natten (oftast). Det är som att hyra film uppe i huvudet.

Gud vad jag känner mig avslöjande. Tur att inte så många läser min blogg. Iofs kanske det där var saker som folk visste om? Men som jag trodde att det bara var jag som visste. Jag är ju en ganska öppen person om man säger så. Lite väl öppen kanske. Men vafan. Nu vill jag sova. Jag vet faktiskt inte vart jag ville komma med detta inlägg. Jag bara skrev, för Amandas skull, antar jag. Hon måste ju få sig lite härlig kvällsläsning.


























Och något för ögonen också. Jasper Hale. Spelar Jasper i Twilight. Han är nog fan snyggare än självaste Edward..


Emma