Emma

Äckelsnö.
Det är för fan snart april.
Jag vill inte ha mer snö.
Dålig jävla dag.
Jag har två prov nästa vecka.
L word är snart slut.
Huvudvärk.
Inga pengar.
Kallt överallt (lite rim bland pessimismen kan ju alltid pigga upp).
Hungrig.
Äcklig.
Ful.
Fet.
Oälskad.
Livet är allmänt jävla sämst.
Det är söndag.
Imorrn är det skola.

Och det tragiska är att jag inte ens har pms. Jag blir alltid så här low vid pms, men jag har inte pms nu. Jag är fan sämst på allt, jag kan inte ens passa in mitt pms-humör till när jag har pms. Inte lustigt att jag aldrig kan binda mig till en person. Inte lustigt att jag inte har något liv. Inte lustigt att mitt liv är out of love. Jag kan inte ens få mvg i svenska längre, jag ligger på g. Inte i engelska heller. Jag har alltid varit bäst. Nu är jag sämst. Jag vill ha ett nytt liv. Jag vill flytta härifrån och start over from scratch. Ensamt kanske, men vad gör det. Jag är ju pretty ensam redan nu, så lite extra ensamhet i tillvaron kan väl inte skada. Jag borde rymma till Göteborg igen.


Jag tänker inte ens skriva mitt namn. Ni vet ju vad jag heter för helvete.